Att besöka den plats som gör mig påmind varje dag, att drömma om han som gjorde mig illa, att se hans mörka ögon stirra på mig och tro att han har friheten att göra vad han vill, det gör ont, ont inombords. Jag kan inte göra mer än att hoppas, hoppas att det inte sker igen... Jag måste ta tag i mig själv och försöka glömma...
